Meny
Intranet EN / SV

Spinnerivägen 1, 448 51 Tollered 031 – 799 63 00, hotell@naasfabriker.se

Nääs Fabrikers historia

Nääs Fabrikers tidiga historia är nära knuten till familjen Berg. Med en förmögenhet som skapats under Napoleonkriget startade Peter Wilhelm Berg den första textilfabriken vid Nääs. Familjen utvecklade och drev området i mer än 130 år. Detta under en tid av världskrig och en industriell revolution som kom att förändra samhället för alltid.

Dela sidan: Share on FacebookTweet about this on TwitterPin on Pinterest

En företagsam entreprenör

Historien om Nääs fabriker börjar år 1773. Det året föddes grundaren Peter Wilhelm Berg i Helsingborg. Redan som barn märktes det att Peter Wilhelm var driftig och hade sinne för affärer. Efter att ha blivit föräldralös vandrade Peter till Göteborg där fick han jobb som affärsbiträde. Så småningom blir han en företagsam handelsman och efter att ha hjälpt danskarna under Napoleonkriget blir Peter Wilhelm en förmögen man. Med förmögenheten i bagaget flyttade han tillsammans med sin familj 1824 till Nääs slott några mil utanför staden, i avsikt att dra sig tillbaka för gott med familjen.

Men lugnet på landet hade inte den inverkan det var tänkt. I stället bestämde han sig för att anlägga ett spinneri.

Brukssamhället Tollered föds

Spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen var nyss uppfunna och plötsligt var det möjligt att tillverka bomullsgarn, gjord på importerad bomull. Med stor hjälp av sin son Johan Theodor Berg, lät han bygga den första fabriksanläggningen år 1833. Som byggmaterial användes till stor del tegel som tillverkats i det egna tegelbruket vid Nääs. Det var ett ovanligt byggnadsmaterial, eftersom man oftast använde trä. Sonen Johan Theodor var mycket viktig för uppbyggnaden och driften av fabriken. Han ritade byggnaderna och reste han runt i Europa för att studera och köpa in olika väv-och spinnerimaskiner. En del maskiner ritade han själv och lät tillverka på plats.

Så började brukssamhället Tollered, där arbetarna på fabriken erbjöds bostäder, ta form. Två tredjedelar av arbetarna var kvinnor. Männen var svårare att hitta sysselsättning åt, men skola fanns åt hela familjerna, och fri sjukvård. Trots detta var det ett hårt liv. De vuxna arbetade från sex på morgonen till halv sju på kvällen, sex dagar i veckan. Och barnen fick jobba i fabriken från att de var tolv år.

Tillverkningen – försök och framgång

Från början fanns flera olika typer av textiltillverkning på Nääs Fabriker. Man var först i Sverige med att tillverka kardläder. Efterfrågan var växande, men på grund av ojämn tillgång på läder fick man inte tillverkningen att bli lönsam. En kort period testade man även väveri och klädproduktion. Trots att efterfrågan verkar ha varit stor, lade man ner tillverkningen efter knappt tio år till förmån för den mer lönsamma spinneriverksamheten, som därefter kom att bli den huvudsakliga rörelsen.

Entreprenören ersätts med en förvaltare

Redan från början hade Nääs Fabriker varit långt fram när det gällde teknik. Belysningen i fabrikslokalerna utgjordes av gaslyktor med gas från ett litet oljegasverk, vilket förmodligen var ett det första i sitt slag i Sverige.

När Peter Wilhelm Berg dog, tog sonen Johan Theodor över. Han var raka motsatsen till sin far. Där fadern var drivande och idérik var sonen mer försiktig och konservativ samt mindre positiv till förändringar och moderniseringar.

Transporten av maskiner, bomullsbalar och garn mellan Göteborg och Nääs Fabriker skedde med hjälp av häst vilket naturligtvis var tungt och omständligt. Trots det motsatte sig Johan Theodor bygget av järnväg över Nääs ägor, med station vid fabriken. Förmodligen för att  säkerställa att fabriksarbetarna var kvar i Tollered och inte så lätt kunde ta sig därifrån.

Efter ett tag märktes konsekvenserna av Johan Theodors konservativa inställning på fabriken och verksamheten. Efter Peter Wilhelms bortgång stagnerade kreativiteten, Johan Theodor motsatte sig alla förändringar och moderniseringar varpå lönsamheten stadigt minskade.

Kris i bomullsindustrin

På 1860-talet inträffade den största krisen dittills inom bomullsindustrin. När Johan Theodor dog 1895, 87 år gammal, utsågs hans son Volrath Berg till VD. Den nye VD:n drev omedelbart igenom stora förändringar för att möta krisen – fabriken moderniserades, äldre maskiner ersattes och man genomförde ett omfattande arbete med att bygga en kraftstation som försåg Nääs fabriker med elektricitet. Volrath var väldigt omtyckt bland arbetarna. På helgerna brukade han promenera runt i samhället och kliva in i stugorna (utan att knacka…) för att hälsa på hos sina anställda.

Ett av Volrath Bergs stora beslut var att uppföra en ny spinneribyggnad. Mellersta Fabriken stod klar i februari år 1898, men kunde inte utnyttjas för fullt, på grund av den begränsade tillgången på vattenkraft. Samtidigt gjorde man också om Gamla Nedre Fabriken. Spinnmaskinerna togs bort och man inrättade ett färgeri. Efterfrågan på färgat garn ökade nämligen hela tiden.

För att ha kontroll över hela produktionsprocessen köptes Alingsås Bomullsväveri år 1912 och koncernen utökades ytterligare 1927 genom köpet av Aktiebolaget Nordens väveri i Borås. Nu kunde Nääs fabriker väva, bleka, trycka och förädla textilier.

År 1933 firas hundraårsjubileum. Första världskriget var över och optimismen spirade. Verksamheten och fabrikerna växer och nya maskiner köps in.

Omtanke

Böcker och intervjuer visar att familjen Berg alltid var mycket måna om arbetarna på Nääs Fabriker. Naturligtvis låg det i deras intresse att arbetarna stannade kvar i produktionen och inte flyttade från Tollered. Trots dålig arbetsmiljö, med damm, mycket buller och långa arbetsdagar, verkar det som att arbetarna trivdes. Lönen var inte särskilt hög, men i stället hade man fri bostad, ved, ett potatisland och en gris att föda upp varje år. Fabriken ordnade med en handelsbod där man kunde handla på bok tills man fick lön. Sjukstuga och åldringsvård fanns och när folkskolestadgarna om skolplikt kom till år 1842 hade Peter Wilhelms skola redan funnits i femton år.

Arbetarna kunde använda byggnaden som fortfarande heter Österlyckan för föreningsverksamhet, som möteslokal, bio och danslokal. Under kriget serverades här soppa till dem som hade många barn eller som hade det dåligt ställt.

Familjen Berg lämnar Nääs efter 136 år

1942 dog Volrath Berg och sonen Gunnar drev fabriken vidare. Nääs Fabriker var moderbolag till Alingsås Bomullsväveri och AB Nordens Textilfabrik i Borås. År 1956 gick de tre bolagen ihop till ett och antog namnet Alingsås Bomullsväveri AB. Gunnar Berg bestämde sig för att sälja bolaget innan sin sjuttioårsdag och 1961 överläts alla aktier till Almedahls-Dalsjöfors AB och därmed övergick Nääs Fabriker med alla byggnader och jordegendomar till nya ägare. Då hade familjen Berg ägt Nääs med omnejd i 136 år och drivit Nääs Fabriker i 128 år.

Almedals drev vidare spinneriet och gjorde en del moderniseringar. På baksidan av Mellersta Fabriken byggdes en två våningar hög utbyggnad, ”Tillbygget” och där inrättades nya lokaler för bomullsbrytning, rensning och kardning. Enligt arbetarna förändrades villkoren när Almedals tog över, vinstintresset ökade och rationaliseringar infördes. Omsorgen om arbetarna kom nu i andra hand.

Textilkris i Sverige

Textilindustrin gick nu mot den värsta krisen hittills. 1970 la man ner bomullsväveriet i Alingsås, vilket innebar att spinneriet i Nääs Fabriker fick skära ner och många arbetstillfällen försvann. För att klara produktionen blev man beroende av statliga bidrag. Nääs Fabriker var då ett av de tre sista spinnerierna i Sverige. När stödet upphörde 1980 gick det inte att driva produktionen vidare och år 1981 tystnade spinnerimaskinerna på Nääs Fabriker för gott. Det var bara ”Astravadden” som tillverkades ännu ett år till 1982.

Lerums Kommun som ny ägare

Brukssamhället Tollered var nu på väg att drabbas av samma krissymtom som glesbygdsregionerna i norra Sverige. 100 arbetstillfällen hade försvunnit, befolkningen åldrades, butiken hotade att lägga ner och posten ville dra in sitt kontor. Diskussionerna började om vad man kunde göra här i stället. Lerums Kommun ville redan från början vara med och medverka för en bra lösning för Tollered. Kommunens idé var att skapa ett centrum för småföretagare, hantverk och utbildning i lokalerna.  Den 1 juli 1982 blev Lerums Kommun definitivt ägare till Nääs Fabriker med tillhörande markområde. Lokalerna i fabriken växte fram och formades efter det byggmaterial som för tillfället fanns tillgängligt och varje lokal fick ett unikt utseende.

Ernst Rosén tar över

År 1990 köptes Nääs Fabriker av Ernst Rosén AB i Göteborg. Utvecklingen av området fortsatte och pågår fortfarande. Med varsamma händer förändras Nääs Fabriker hela tiden, och vikten ligger vid att behålla den gamla charmiga, historiska atmosfären samtidigt som man erbjuder en utvecklad modern teknik, väl genomtänkt design och god service.

Här finns idag kontor, butiker, hotell, restaurang och annan besöksverksamhet. Och mer kommer under de närmaste åren. Historien har visat att ständig utveckling är nödvändig för att området ska attrahera och vara en inspirerande miljö. Därför skrivs Nääs Fabrikers historia varje dag och du som besökare blir en del av den.

En vision

Om du har läst om Nääs Fabrikers historia har du också läst att ständig utveckling är nödvändig för att området ska fortsätta att attrahera. Därför fortsätter vi att utveckla Nääs Fabriker och spännande saker ligger framför oss.

Den övergripande visionen för Nääs Fabriker är att det ska utvecklas till ett utflyktsmål. Det mesta finns redan på plats, men några bitar tror vi ska till för att på allvar kunna tala om ett utflyktsmål. En del ganska enkla saker, andra lite större som fordrar mer tid och tanke. Grunden för våra idéer är att vi på olika sätt vill skapa ännu mera liv och rörelse på Nääs Fabriker, locka hit fler människor genom mer service, aktiviteter och upplevelser.